John Ericsson - ”en teknisk hjälte”

1883-1889

av Sara Björklund

 

Striden vid Hampton Roads mellan Monitor och Merrimac 1862       Inledning Det finns många historiska fenomen. T.ex. Nelson Mandela som visade civilkurage genom att kämpa för människors rättigheter, Lord Nelson, möjligen Storbritanniens främste sjöhjälte, Alfred Nobel som uppfann krutet, Hitler med sin fruktansvärda propaganda och judeutrotningen, Martin Luther King, den amerikanske medborgarrättskämpen och icke våldsanhängare m.fl. I denna uppgift läggs dock tyngdpunkten på en person vid namn John Ericsson. Då är det inte om grundaren för det svenska mobilföretaget Eriksson uppsatsen skall skrivas, utan om mannen som åstadkom något enastående som förändrade den amerikanska krigshistorien och hur han kunde skapa något så uppseendeväckande att en hel nation tog hjälp av hans uppfinning. Det han åstadkom blev avgörande för Amerikas framtid. Syfte Uppgiften bygger på att ta reda på vem John Ericsson var och vad som gjorde att han fick så stor uppmärksamhet i USA under och efter det amerikanska inbördeskriget samt varför det inte talats mer om honom i Sverige. Det som även ingår i uppgiften är att få fram hur olika historien kan tolkas beroende på vem som framför den. Frågeställning Vad är det som gör att historien tolkas så olika och vad får det för följder? Vem kan egentligen säga vad som är rätt och fel? Metod För att besvara frågeställningen har fakta kring ämnet tagits fram från internet, litteratur och även genom intervjuer med ordföranden i John Ericsson Sällskapet. Detta har gett en inblick i Johns liv, från barnsben till den stora framgång han nådde i USA under 1800-talet. Uppsatsen har delats in i olika rubriker och inleds med en bakgrund för att utifrån den kunna göra analys och sammanfattning. Att använda sig av flera olika källor för att få fram fakta till arbetet, gör att olika slags information kan tas fram. Det är skillnad på aktuella nyheter från en dagstidning och hemsidor som beskriver en historisk händelse eller person, jämfört med äldre litteratur som återger fakta om händelsen eller personen. Att använda sig av olika slags källor ökar möjligheten att se problematiken i hur olikt historien tolkas beroende på var den har skrivits. Det finns en viss svårighet i att se vem personen egentligen var då det handlar om något som hände för så pass länge sedan.    Bakgrund John Ericsson föddes år 1803 i Långbanshyttan i Värmland. Redan som barn visade han goda färdigheter inom det tekniska området och som trettonåring arbetade han vid ritkontoret i Forsvik under Baltzar von Platens ledning där ritningarna av Göta Kanal gjordes. Detta tillsammans med fadern och bror Nils.[1]I tjugoårsåldern anställdes han vid Jämtlands fältjägarkår där han även utbildade sig till lantmätartekniker. Här experimenterade han mycket och fick de första idéerna till en varmluftsmaskin. Som så många andra med ambitioner och förhoppningar om ett bättre liv reste John 1826 till industrinationen England för att utveckla sina idéer om varmluftsmaskinen Caloric och sina andra uppfinningar. En av hans första konstruktioner var ett vattenuppfordringsverk med en ångpanna som sattes i ett lokomotiv, kallat Novelty. Loket deltog i en tävling mellan Liverpool och Manchester men förlorade dessvärre. John Ericsson var redan på god väg mot stor framgång och för att utveckla ångpannan han arbetat med gjorde han många olika projekt. Dock gjorde detta att hans ekonomi försämrades och han sattes i fängelse två gånger för sina skulder. Under tiden fortsatte han sitt arbete med idén om en varmluftsmaskin och dessa idéer arbetade han med hela sitt liv. I Storbritannien arbetade han även med att förbättra fartygspropellrar genom att arbeta med två motroterande propellrar. Hans nytänkande kom att imponera även på andra uppfinnare.  Han blev grundaren till det första propellerdrivna fartyget som användes i Amerika 1839, som kallades Robert F. Stockton. Hon gick från Liverpool till New York och kort därefter flyttade även John till USA. Där fortsatte arbetet med att utveckla propellern och efter att ångfregatten Princeton vunnit en tävling, utrustad med Johns propeller var genombrottet för propellern ett faktum.[2] Det som framför allt kom att göra John Ericsson känd och uppmärksammad var konstruktionen av örlogsfartyget Monitor. Hon var världens första moderna krigsfartyg[3] och var femtio meter lång med en bredd på ca 12 meter. Fartyget var helt i pansar och hade ett svängbart kanontorn som liknade en rund ost på toppen och kunde ge eld åt alla håll. Monitor deltog i amerikanska inbördeskriget (1861-1865)  på nordstaternas sida under striden vid Hampton Roads den 8- 9 mars 1862, där hon segrade mot fregatten Merrimac från sydstaterna.[4] John stod redan tidigt på nordstaternas sida och var en stark motståndare till slaveriet i söder. John erbjöd sig nämligen att konstruera et fartyg till kriget och skickade ett brev till USA:s president Abraham Lincoln.[5] Merrimac hade inga segel utan var byggd med kanoner fastmonterade längs fartygets sidor, som på ett ”gammaldags” skepp. Kanondäcket var klätt i pansar. Det var ett svårslaget skepp och sänkte två fregatter från nordsidan redan första dagen. Nordsidan hade ingen chans att försvara sig mot sydsidans Merrimac förrän Johns Ericssons Monitor kom till undsättning. Örlogsfartyget Monitor var något utöver det vanliga på den tiden och[6] slaget vid Hampton Roads kom att förändra krigets fortsatta gång.[7] Både Monitor och Merrimac var två svårslagna fartyg och inga skott eller kanonkulor kunde ta sig igenom pansaret. Under striden träffades Monitor av fler skott än Merrimac och en del hävdade att striden blev oavgjord. Andra menar att det var sydstaterna som segrade. Dock kunde Monitor endast med sin existens fortsätta blockeringen för att hejda sydstaterna från att få hjälp utifrån. Hon fördes även in på grundare vatten där Merrimac inte kunde nå henne och räddade tre fartyg från att gå förlorade då hon hindrade Merrimac från att attackera dem. Detta gjorde att slaget vid Hampton Roads spelade stor roll för nordstaternas kommande seger. Merrimac kan anses ha varit det mest kraftfulla skeppen av de två, men Monitor var ”framtiden” och övriga världen insåg möjligheterna med ett rörligt kanontorn. Många fler monitorer beställdes och den typen av krigsfartyg fick stor betydelse inom den amerikanska flottan fram till 1937. [8] Monitor sjönk dessvärre utanför North Carolinas kust under nyårsnatten 1862-1863 och ligger än idag kvar på havets botten. [9] Under de sista tjugofem åren i livet fokuserade John mer på arbeten och studier av solenergin och maskiner för att ta vara på den. Han hade idéer om hur solvärmen skulle kunna användas som strömalstrare redan 1868, vilket han presenterade i en uppsats till en skrift vid Lunds universitet. Han var även här före sin tid och insåg att jordens egna energireserver någon gång skulle ta slut. Grunden för solmaskinen var att koncentrera solvärmen med en inåtbuktad spegel och ta den tillvara för att sedan omvandlas till rörelseenergi. För att sprida sin forskning skrev han i amerikanska och engelska tidsskrifter under 1870-talet och han var den första som hade en solfångare på sitt hus på Manhattan. Dock gav inte Johns forskning några märkbara resultat då, men hundra år senare är solenergin en av framtidens värmekällor. [10] John Ericsson var en stor sällskapsmänniska och deltog ofta i middagar och andra tillställningar. Trots detta var han en ensam människa. Han fick inte gifta sig med sin första och kanske största kärlek Carolina som han fick en son med. Sonen träffade sin far första gången vid femtio års ålder i Amerika och då fick Hjalmar stå i kö precis som alla andra för att träffa den John. Giftermålet med den fjorton år yngre brittiskan Amalia blev heller inte lyckligt. Han ägnade mycket tid åt uppfinningar och arbeten och slet hårt för sin framgång. [11] Den 8 mars 1889 avled John Ericsson och i pressen kunde man läsa mängder av hyllningar av den tekniska hjälten. Den 9 mars 1889 kunde detta läsas om honom i New York Times: ”He was one of the most remarkable mechanical geniuses of the nineteenth century”[12] Först ett år efter sin död fördes stoftet av John Ericsson till Sverige och han begravdes i Filipsstad, inte långt från Långbanshyttan 1890. Flaggor stod på halvstång, även på kungliga slottet. Idag finns elva stycken minnesstatyer- och märken av John Ericsson i Sverige och åtta i Amerika. [13] Källkritik Att använda sig av flera olika internet- och litteraturkällor ger ofta en större inblick i ett ämne och visar många gånger hur svårt det är att lita på en form av litteratur eller en internetsida. Då det handlar om historiska ämnen kan det vara bra att använda sig av flera, av varandra oberoende källor eftersom historiska händelser eller personer tolkas mycket olika beroende på var någonstans källan kommer ifrån. I detta ämne känns det lämpligt att använda sig av både nyuppdaterade källor men även av lite äldre litteratur som skrivits så tidsmässigt nära den historiska händelsen som möjligt. Det p.g.a. att de fakta som finns med i äldre litteratur är mer nära i tiden i förhållande till händelsen. Historiska händelser förhärligas många gånger och kan med tiden misstolkas, men det går samtidigt att se tydliga förändringar genom åren genom att använda sig av både nya och äldre källor. Det är också viktigt att notera att uppgifter som kommer från ett visst håll kan ”skrivas ner” av personer med negativ uppfattning om ämnet. Att jämföra källor är därför en viktig del i historiska uppsatser. Resultat John uppfann allt ifrån ångmaskiner till skeppskanoner och idag är han en teknisk hjälte i USA medan han på andra ställen bara är ett namn utan någon särskild betydelse. Han arbetade hårt för att nå sin storhetstid i Amerika. Hans användningar av propellern gav världshandeln en revolutionerande skjuts och sina konstruktioner och lansering av ångsprutan i brandväsendet har räddat många liv och platser. [14] Han hade omkring femhundra patent registrerade världen över. Det är ofta som personer endast får uppmärksamhet på just den plats där han/hon har påverkat något, vilket John är ett typiskt exempel på. T.ex. hans tidiga idéer om solenergin. Då betydde den ingenting för världen, men nu inser de flesta dess betydelse.  Först efter sin bortgång då han fördes till Sverige och Filipstad blev han uppmärksammad i hemlandet. Hans namn blev känt över hela västvärlden när bilderna som togs vid Hampton Roads spreds, dock väckte de inte särskilt mycket uppmärksamhet i Sverige. Kändisskapet är möjligtvis endast ett faktum för de personer eller den nation som påverkats. Den striden blev avgörande för nordstaterna och utan Johns Monitor hade kriget kunnat sluta helt annorlunda. En enda händelse kan alltså vara så avgörande för framtiden. Att historien kan skildras så olika är tydligt i detta avseende, då sydstaterna har sett på slaget vid Hampton Roads helt annorlunda mot vad nordstaterna har gjort. Man ser vad man vill se och beroende på var man kommer ifrån tolkas händelser och personer på olika sätt. Detta kan i sin tur få konsekvenser eftersom det blir svårt att komma fram till en gemensam slutsats för båda parter.  Olikahistoriska fenomen har genom tiden skildrats på alla möjliga sätt. Antingen positivt eller negativt, som något stort eller mindre påverkande. Men alla historiska fenomen har en betydelse och genom att undersöka olika personers påverkan på historien går det även att se problematiken i den. Händelser och, eller personer skildras på olika sätt beroende på var personen kommer ifrån eller var händelsen tagit plats. Tolkningen är fri men att den tolkas så olika kan skapa konflikter. Vem ska ta åt sig äran eller ta på sig skulden för en händelse? Bara ett exempel som tydligt visar svårigheten i att tolka historien är andra världskriget och Adolf Hitlers  otroliga förmåga att omvända en hel befolknings åsikter. Att det var han som kom med dessa idéer är lätt att säga, men vem som ansvarar för hur det vidareutvecklades är den ständiga frågan.  Intresset för John Ericsson i Sverige minskade fram till mitten av 1900-talet och idag är det få personer som vet vem han är. Även i USA har intresset svalnat men nu diskuteras det att införa en röd dag i almanackan för den store mannen i staden New York. Även i Sverige uppmärksammas han varje år den 31:a juli med en minnesstund vid hans staty på Nybroplan i Stockholm. Analys 1800-talet var en tid då den industriella utvecklingen tog fart och många stora uppfinnare tog plats för att påverka och förändra. En av dem var John Ericsson. Han hade många idéer som fått stor betydelse idag och än en gång visar det sig att en enda händelse kan förändra en situation. Genom att gång på gång undersöka händelserna ökar frågorna och svaren, men det blir lättare att hitta lösningar på skeenden och det är lätt att vara efterklok. Att i efterhand säga hur onödigt något var eller hitta andra lösningar, är egentligen fel att göra eftersom historien då återigen skulle sett annorlunda ut. Att lära av misstag och framgångar är det som möjligtvis hör historien till. John fick aldrig njuta av sin framgång förrän han kom till USA, eftersom hans många ekonomiska misslyckanden i England tog ut sin rätt och han satt i fängelse två gånger. I England arbetade han hårt. Något som var avgörande för hans framtid och flytten till USA var loket Novelty som förlorade i tävlingen eftersom man då inte ville satsa på Johns uppfinningar. John flyttade därmed till USA för att kunna lyckas och fortsatte sina kommande lyckosamma arbeten.  John Ericsson ändrade krigssituationen under amerikanska inbördeskriget just för att han låg steget före och insåg vad det var som krävdes för att vinna ett krig. Hans uppfinning fick sådan enorm påverkan på framtiden att övriga världen tog del av hans verk. Det som bl.a. är intressant är att ingen dog under striden vid Hampton Roads. Flera år innan sade de brittiska sjölorderna (högst uppsatta sjöofficerare): ”Det går inte att styra ett fartyg med propellrar”.[15] Detta visar tydligt hur lätt det är att ta fel på saker som är okända och nya samt hur något man inte trott på kan förändras så markant. Att han misslyckades med personliga relationer framgår bl.a. med förhållandena med Carolina, Amalia och sonen Hjalmar. Sammanfattning Det går inte att på rak hand säga vad som är rätt och fel om en händelse, tolkningen är fri och det som gör att vi ser på historien så olika beror på var händelsen inträffat, vem som berättar om den och hur vi själva upplever den. Enligt en del personer var John Ericsson något utöver det vanliga, för andra var han bara ett namn utan någon särskild betydelse. Att han påverkade sin tid och även framtiden är ett faktum. Att han inte lyckades i Sverige hindrade honom inte från att fortsätta sin lyckosamma bana då det gällde att skapa och förverkliga sina idéer utomlands. Att ingen blir profet i sitt eget land är ett ofta återkommande och passande citat. Han anses vara en av världens mest framgångsrika uppfinnare, jämförbar med Einstein och Alfred Nobel.     Källförteckning Internet Nationalencyklopedin   1 & 2. John Ericsson http://www.ne.se/lang/john-ericsson/163787?login=yesden 9 juli 2010 3. Monitor http://www.ne.se/sok/john+ericsson+monitor?type=NEden 26 juli 2010 Litteratur Historia på plats 4. Historia på plats, Sten Wahlström, Jörgen Weibull, Bra Böcker 1990 s 90 den 31 juli 2010 6. Historia på plats, Sten Wahlström, Jörgen Weibull, Bra Böcker 1990 s 92 ff. den 2 augusti 2010 8. Historia på plats, Sten Wahlström, Jörgen Weibull, Bra Böcker 1990 s 92 ff. den 2 augusti 2010 EPOS Historia 7. EPOS HISTORIA, Almqvist & Wiksell för gymnasieskolans kurs A och B, Liber AB 1996. s 337 den 26 juli 2010 Ur uppfinnaren John Ericssons liv 5. Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 74 den 8 augusti 2010 9. Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 96 den 8 augusti 2010 14. Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 64 den 8 augusti 2010 13. Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 93 den 24 augusti 2010   PROPELLERNS PIONJÄR OCH MONITORS MÄSTARE 10.PROPELLERNS PIONJÄR OCH MONITORS MÄSTARE(GLIMTAR AV JOHN ERICSSONS LIV OCH VERK), Tekniska museet och Björn Hallerdt 2003, s 75 den 3 augusti 2010 12. PROPELLERNS PINONJÄR OCH MONITORS MÄSTARE (GLIMTAR AV JOHN ERICSSONS LIV OCH VERK) Björn Hallerdt Stockholm 2003, s 7 den 30 juli 2010   Intervjuer 11 & 15. Intervju med ordförande i John Ericsson Sällskapet den 7 augusti 2010 Bilder Bild på John Ericsson http://www.ne.se/john-ericsson#http://www.ne.se/modals/view_picture.jsp?sectionId=1089709||faceboxden 8 juli 2010 Striden vid Hampton Roads http://www.tekniskamuseet.se/1/1044.html den 12 juli 2010   [1] Internet www.ne.seJohn Ericsson den 9 juli 2010 [2] Internet www.ne.se John Ericsson den 26 juli 2010 [3] Internet www.ne.seMonitor den 26 juli 2010 [4] Litteratur Historia på plats, Sten Wahlström, Jörgen Weibull, Bra Böcker 1990, s 90 den 31 juli 2010 [5] Litteratur Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 74 den 8 augusti 2010 [6] Litteratur Historia på plats, Sten Wahlström, Jörgen Weibull, Bra Böcker 1990, s 90 den 31 juli 2010 [7] Litteratur EPOS HISTORIA, Almqvist & Wiksell för gymnasieskolans kurs A och B, Liber AB 1996. s 337 den 26 juli 2010 [8] Litteratur Historia på plats, Sten Wahlström, Jörgen Weibull, Bra Böcker 1990 s 92 ff. den 2 augusti 2010 [9] Litteratur Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 96 den 8 augusti 2010 [10] Litteratur PROPELLERNS PIONJÄR OCH MONITORS MÄSTARE (GLIMTAR AV JOHN ERICSSONS LIV OCH VERK), Tekniska museet och Björn Hallerdt 2003, s 75 den 3 augusti 2010 [11] Intervju med ordförande i John Ericsson Sällskapet den 7 augusti 2010 [12] Litteratur PROPELLERNS PINONJÄR OCH MONITORS MÄSTARE (GLIMTAR AV JOHN ERICSSONS LIV OCH VERK) Björn Hallerdt Stockholm 2003, s 7 den 30 juli 2010 [13] Litteratur Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 93 den 24 augusti 2010 [14] Litteratur Ur uppfinnaren John Ericssons liv, Bengt Brügge 2002 s 64 den 8 augusti 2010 [15] Intervju med ordförande i John Ericsson Sällskapet den 7 augusti 2010